Jag blir så ledsen varje gång någon måste klanka ner på någon annan. Visst att jag kan göra det, men det är ytligt. Vissa människor lever ju på folks olycka, det gör mig frustrerad! Att man inte bara kan unna någon annan något, att man istället blir glad av att någon annan lyckas. Då finner man rikigt lycka, riktigt glädje inte bara den falska som finns just för stunden. Jag hoppas att de som lever på andras olycka gör det på grund av osäkerthet. För jag vill inte tro att någon kan vara så ond att man verkligen på riktigt mår bra av andras olycka utan någon som helst medkänsla. För jag tror, det gör jag verkligen, att det finns något gott i alla. Jag vill alltid skylla på något som hänt tidigare i livet eller ett misstag, folk är inte elaka med flit. Jag har aldrig förstått mig på lycka förrän nu, jag känner mig själv och jag känner mig lugn. Visst att saker kan gå emot en men det blir alltid bättre. Jag har aldrig känt mig självsäkrare än nu! Jag önskar alla kunde få känns känslan. Ren och skör lycka. underbart!
här kände hanna sig snygg!
